Dagen började med att Vera knockade mig totalt och jag spräckte läppen.. Visst, det gör ont, men jag tänkte inte så mycket mer på det.. Men jag har lagt till det på listan över VÄLDIGT irriterande saker idag bara för att få tycka lite mer synd om mig själv..
Grannarna har ju som sagt nån hantverkare däruppe som gör mitt liv till ett helvete..
Vissa dagar VILL man bara inte gå ut.. man vill helt enkelt inte lämna lägenheten.. det känns till och med som att man skulle tvivla om det började brinna.. Jag är väldigt oduschad, har skitigt hår och är allmänt ful.. riktigt riksvidrig för att vara exakt.. Och jag har inte kunnat gå och duscha för Vera är livrädd för den hemska borren (eller vad det är,sticksåg, eller vad heter det?) och vägrar låta mig gå längre än två meter ifrån henne..
Då den hemska hantverkaren äntligen åkte härifrån för vad jag antar var en timmes lunch, så blev jag så glad, så glad och tänkte att nu ska hon äntligen så sova, den trötta stackarn och jag ska äntligen få äta!
Nej.. Vera vägrade sova trots att hon var trött, ja trött som en gnu faktiskt..
När jag ÄNTLIGEN får henne att inse sitt eget bästa och ögonlocken börjar falla så ser jag den hemska blåa bilen svänga upp igen och inom två minuer var oväsendet igång igen..
Veras ögon var återigen stora som femkronor.
Det var bara att dra på sig det närmsta i klädväg, då Vera vid det här laget skrek som en stucken gris, trött och rädd stackarn, slänga upp håret i en, vad jag hoppas var en hårsnodd, hann inte riktigt se efter, och bege mig ut..

När hon efter en halvtimme fortfarnade inte hade somnat och jag för tredje gången hade råkat komma åt bromsen med foten och i mina 80 km/tim flugit med magen rakt in i vagnen, så var jag så uppgiven av trötthet och hunger att jag var nära att ge upp.. psykiskt.. checka ut liksom..
Hon somnade dock strax därefter och jag började bege mig hemåt..
Passerade, såklart, både en byggarbetsplats och en skolgård full med skrikande barn och självklart, så ringde det in precis då! Som tur var så vaknade hon inte av något av det.. Tack älskling!
Bad en stilla bön om att djävulsmaskinen skulle gått sönder, men när jag närmade mig hemmet insåg jag att så inte var fallet då jag hörde den på låånga vägar..
Tilläggas bör att jga börjar bli förskyld IGEN och hade alldeles för mycket kläder på mig, vilket resulterade i att jag svettades.. sk förskylnings svettningar.. OCH vi bor på toppen av en kulle.. fanns med andra ord inga genvägar, utan var snällt tvungen att knata upp för backen..

Satte mig iaf ner i lekparken hemma där jag på tryggt avstånd kunde höra när oväsendet slutade, och där lät jag Vera sova en stund..
I brist på annat så började jag gå igenom massa sms och radera såna där obetydliga som bara ligger och är i vägen..
Och så kom jag fram till alla hundratals sms som skickades och togs emot dagarna runt Veras födsel..
Så en helvetes promenad slutade iaf med några leenden och fina minnen..
Plötsligt kom jag på att jag måste skriva ner alla dom smsen, särskilt dom från bb.. och då jag inte hört borren på ett tag skyndade jag mig upp för att göra det genast..

Tror ni inte att oljudet drog igång igen lagom tills dess att vi klev in i porten?
Stackarn i vagnen vaknade ju direkt och blev jätte ledsen..
Jaja, nu är vi iaf hemma och det har varit tyst i en halvtimme..


Tänkte att jag skulle bjuda på ett så himla fint mess jag fick under fölossningen:

2008-02-03 15:22
Åh!!! Lycka lycka lycka
lycka till! Det här kommer
du klara finfint!
Take it easy m gasen! =)
love you!! Å vad kul! Fan
vad roligt!


Hon har verkligen en förmåga att få fram sina känslor i ett mess=)
Tack Laura love, puss

Nu ska jag ta fram A4 blocket och skriva ner allt innan dom hokus pokus försvinner från telefonen!

Puh