Det är en sak om benen sticks när man har ybertajta jeans på sig.
Men när det börjar sticka och klia när man har mjukisbyxor i stl XL på sig, då börjar varningslamporna lysa.
Om det inte vidtas åtgärder omedelbart här så kommer det snart att ringa på dörren av djurrättsaktivister som kräver att få omhänderta minkpälsen.
Och en sån förväxling vill man ju inte utsättas för..




Vera sover i vårat rum, i sin spjälsäng.
Spjälsängen har vi placerat framför en helkroppsspegel som hänger på väggen..
Ofta när jag ska få henne att sova, står jag och vyssar henne vid sängen = framför spegeln.

Varför gör jag det?

Där ser man nämligen klart och tydligt, att hon ligger PÅ, inte mot, utan PÅ min mage..
Och puckelryggen gör sig väl till känna i den positionen som krävs för uppgiften.
Ofta vid den tidpunkten då hon ska sova, så är jag själv väldigt trött.
Och att stå där, trött och med håret åt alla håll då hon alltid ska dra mig i det när hon ska sova, gärna lite svettig också, och se sig själv, men en bebis PÅ magen och en kroppshållning som får häxan i Hans och Greta att se foxy ut, får mig att vilja sticka ögonen ur mig.
Men likförbannat står man kvar... why?

Fast speglar ljuger ju bara, eller hur?!